Lite lagom stressade kom vi iväg imorse. Freja hade feber och fick alvedon innan det bar iväg mot Helmers Ridcenter. Oliwer och Tufva skulle rida tillsammans med Oliwers "flickvän" Emina.
Strax innan Lunda avfarten på E20 säger Ankie, ligger det inte en husvagn på sidan där framme ? Tyvärr visade det sig vara ett hästsläp som hade vält och låg på sidan. Vi kom nog endast några minuter efter att olyckan hade hänt.
Vi stannar och vi frågar om det behövs någon veterinär.
Ankie och alla barnen får åka rallyfart hem för att hämta "doktorsväskan". Polis, ambulans och brandkår ankommer ganska snart platsen. Släpet innehåller 1 häst som varit på väg till Eskilstuna.
På väg tillbaka körde Ankie förbi alla köer som uppstått och då även polisen som spärrade av vägen. De försökte stoppa henne men hon körde snabbt förbi och de började springa efter.. tills jag ropade på dem att det var min fru med mina mediciner. Innan dess hade de ropat ut på radion att bilen med vårt reg.nr hade brådskade ärende. För jag vill lova att det gick undan..
När Ankie klev ur bilen erbjöd ambulanspersonalen henne jobb hos dem... med tanke på körningen =)
Jag får kliva in i släpet och får ge en panikslagen, till synes oskadd häst, en spruta med lite lugnande. (Svårt att dosera då jag inte vill att hästen ska lägga sig ned).
Hästen står längst fram i släpet, framför bommen (Där man hänger hönätet).
Nu börjar ett svårt arbete ned att plocka isär alla delar inne i släpet och få ut dessa utan att hästen får panik och försöker rusa ut. Väggen jag står på är jättehal och jag glider flera gånger ner mot hästens ben. (Hamnar jag där är jag död).
När de flesta delar är ute ber jag polisen att stänga av båda riktningar på motorvägen. En skenande häst som hoppar över mitträcket kan sluta i en ennu större katastrof.
Den sista stolpen går inte att få loss på ett enkelt sätt utan stor fara, så brandkåren får smyga in och nypa av den med sin stora metallsax. Innan detta sker har vi sänkt bakdelen på släpet så hästen ska ha lättare att gå ut.
Så efter ca 1 timme kan hästen komma ur sitt havarerade, trasiga släp.
Therese har med vänner ankommit från Helmers ridcenter med en liten hästlastbil, så efter en snabb koll på hästen så lastas den in i denna för vidare transport till Regiondjursjukhuset Strömsholm.
De ända synliga skador var en del skrapsår på benen och vid manken. (Helt otroligt).
Efter telefonkontakt med Strömsholm några timmar senare fick jag besked om att hästen efter omständigheterna faktiskt mådde ganska bra. Lite dropp, lite smärtstillande och 1 dygns vila och obeservation skall en bedömning göras imorgon om det behövs ytterligare undersökningar eller om hästen skall få åka hem igen
Efter detta dramat fortsätter vi till ridcentret. Oliwer och Emina får sina små shettisar och Tufva får en liten D-ponny.
Som ni ser av bilderna så är alla riktigt nöjda och riktigt duktiga.
Det lär väl sluta med att det står en häst i trädgården snart... (Nej, inte hemma, blir nog bra att ställa den på Helmers Ridcenter).
Sedan stressa hem för att byta om och snabba sig ned till Tystberga för middag hos Thomas, Sarah och Julia.
Helt supergod mat, fortfarande så mätt att jag knappt kan gå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Gud vad bra jbbat.Lottie
Värsta mardrömmen tur att det gick väl och mycket bra jobbat Ankie och Morten....Jag har märkt förut att Ankie är duktig på att gasa..
Vilken tur dom hade, att det var just ni som var tidigt på plats. Bra jobbat av er alla.
jätte bra jobbat läste om dramat i kvällan här i skåne
önskar er en lugn påsk helg nu
Jag såg först nu när jag tittade in på FB att något hade hänt. Håll i er nu:
Natten till i fredags kom vi som bekant hem från Thailand.
I fredags morse åkte vi till Riala för att hämta Dingo från sin inkvartering.
När vi lämnade Åkersberga körde två brandbilar och ambulans om oss med påslagna blåljus.
Så på 276:an strax innan avtaget mot Ljusteröfärjan ser vi stillastående bilar och utryckningsfordon framför oss, ungefär samtidigt som vi hör på radion att ett hästsläp har vält.
Vi satt kvar i bilen och stängde av motorn och väntade.
När trafiken släpptes på igen körde vi mellan vägen mot färjeläget och vägen mot Riala förbi en häst som leddes längs vägkanten; har svårt att föreställa mig annat än att den hästen måste ha stått i släpet.
Och så har ni råkat ut för nästan exakt samma sak på andra sidan Mälaren!
Otroligt, men bra jobbat, båda två!
Skicka en kommentar